Då råmade korna vid Kungsgatan

Under arbetet med områdesplanen för Alingsås stadskärna myntades benämningen gamla trästaden och nya trästaden. Med det förra avsåga gamla stadskärnan innanför Ringgatorna och den senare i förta hand öster om Östra Ringgatan.

Även väster om Västra Ringgatan växte en ny bebyggelse fram vid 1900-talets början, i första hand villor för en familj, men den planerades inte på samma sätt som den östra med rätvinkliga kvarter i överenstämmelse med bebyggelsen innanför Ringgatorna.

För såväl de östra som de västra delarna av staden fastställdes 1878 en av stadsingenjören Th Wästfeldt utarbetad stadsplan.

Öster om stadskärnan ökade utbyggnadstakten omkring sekelskiftet 1900. Omkring Lendahlsgatans södra del och Götagatan byggdes arbetarbostäder och framför allt utefter Lendahlsgatan skedde en förtätning av bebyggelsen.

De östra kvarteren har alltså tillkommit i början av 1900-talet. Flera flerfamiljshus i trä byggdes i kv Oxen, Tjuren, Kråkan, Norden och Järta. Innan någon nybebyggelse skedde i dessa områden var här öppen mark med ett fåtal hus.

Järtas park var inte bara platsen fär kreatursmarknad. Här fanns också den gamla idrottsplatsen. Anspråken på en idrottsplats var betydligt blygsammare omkring sekelskiftet än i våra dagar och idrotten var inte heller av den elitkaraktär som den är idag. Idrott i gamla tider var en folkfest, där man tävlade på lika villkor i en mängd olika grenar.

Att Järtas park får förbli grönområde har vi donatorn Fredrik Rutger Järta att tacka för. Han ägde såväl Plantaget och Järtas park och donerade dem till staden på det uttryckliga villkoret att de skulle få förbli grönområden och aldrig bebyggas.

I hörnet av Kungsgatan och Lendahlsgatan låg förr det gamla epidemisjukhuset, ett fint gammalt trähus, som upphörde sin verksamhet några år efter sekelskiftet 1900, men byggnaden låg kvar ännu in på 1920-talet, då det flyttades till annan plats.

När koleran härjade 1853 inrättades ett provisoriskt sjukhus i den Åkermanska gården i hörnet av Färgaregatan och Plangatan. Senare förvärvade staden den fastighet på Holmen, som kom att kallas "Gamla epidemien".

Den personliga hygienen var det inte så väl ställt med bland Alingsåsborna under 1800-talets slut. Förhållandena var i stort lika över hela landet och sjukvården låg ännu långt från våra dagars välutbyggda vård. Provinsialläkaren rapporterade efter ett besök i epedemisjukhuset 1897 att sjukhuset var ett gammalt boningshus med tre små låga rum på nedre botten och två ännu mindre ovanpå. Utrustningen var klen och inget badrum fanns utan badningen får ske i sjukrummen. Bärbara klosetter saknades men skulle anskaffas, då flera tyfoidpatienter vårdades på sjukhuset. Det är en bild av epedemisjukvården i det slutande 1800-talet, som för oss i dag känns mycket främmande och otillfredsställande

I kvarteret Järta byggdes 1906 ett hus med ateljé för fotografen Kaleb Torin. Ritningarna till nybygget, som på byggnadsnämndens vägnar är underteckande av borgmästaren Elis Zimdahl, uppvisar ett för tiden fantastiskt och roligt hus med torn och tinnar och dekorationer i tidens smak. Ritningarna till huset är gjorda av göteborgsarkitekten D Stenfeldt.

Att fotografera sig blev på modet under 1800-talets slut och att samla på bilder av familj, släkt och vänner i vackra fotoalbum var också på modet. När vänner och bekanta kom på besök plockades albumen fram och beundrades. Att gå till fotografen innebar att man klädde sig i sina bästa kläder och placerades i eleganta fåtöljer i fotografens ateljé framför en målad fond, som föreställde ett sommar- eller vinterlandskap, ett exotiskt motiv eller ett vilt alplandskap.

Besöket hos fotografen uppfattades helt lika av många. För några var det nytt och oprövat och med en viss försiktighet och rädsla deltog man i fotografens alla anvisningar inför avporträtterandet. Andra står ledigt avspända, lutade mot en karmstol eller sitter lugnt i soffhörnet.

Kaleb Torin var en av flera skickliga fotografer i staden omkring sekelskiftet. Karin Möller var en annan med ateljé på bryggeriområdet nära Lillån.

Områdena utanför Lendahlsgatan och Alströmersgatan var öppen mark frånsett Holmens gård, där Johan August Gustafsson, "Gustav vid vägen" kallad, bodde. Hans gård låg där vi i dag har byggt Vänersborgsvägen och korsningen med Kungsgatan och den nya underfarten vid järnvägen. Vid sekelskiftet 1900 slutade bebyggelsen utanför de nya områderna öster och väster om Ringgatorna. Landsbygden med öppna marker tog vid.

Per Henrik Rosenström

Alingsås Tidning 19801107