Det var först på 1750-talet, som kvarteret öster om nuvarande Nygatan började bebyggas. Efter den stora branden 1749 byggdes staden ut med fem nya kvarter österut. Ett av dessa var Hjorten där kopparslagaregården ligger. Namnet har gården nu fått efter alla kopparslagare, som under nära hundra år har haft verkstad här.
Petter Lengberg var timmerman och en i raden av fem mästare, som var verksamma i staden år 1800. Han står som ägare till gården år 1808. Den förste i raden kopparslagare, som höll verkstad här, var M J Grömbom 1847. Efter honom kom kopparslagarna Janne Öhman och Carl Johan Öhman och från 1887 drev Johan Gustavson kopparslageri här. Den senare var ledamot av den första stadsfullmäktigeförsamlingen 1895. Han avled 1916 och verkstaden övertogs av Frans Fröman, som drev yrket till 1939. Han var anställd hos Johan Gustavsson och blev den sista i raden av kopparslagare på denna gård.
I samma kvarter på hörntomten mot Östra Ringgatan hade två andra kopparslagare sina verkstäder under 1700-talets slut och 1800-talets början. Det var Jonas Lundberg och sonen Daniel. Den senare var en av initiativtagarna till kopparslagarskrået när det inrättades i februari 1814. Hans far Jonas blev skråets första ålderman och avled 1829 nära 86-årig.
Carl Johan Öhman, som hade sin verkstad i kopparslagaregården, avled hastigt den 6 december 1883 efterlämnade hustrun Matilga och fem barn. Johan Gustavsson avled 1916 och hans hustru Jenny ägde tomt och byggnader till 1939 då familjen Westerdahl förvärvade fastigheten.
Hur kopparslagaregården med alla dess byggnader såg ut framgår av gamla brandförsäkringshandlingar. Boningshuset utmed Norra Strömgatan var 14 m långt och 7 m brett och hade en höjd från marken till takåsen av 8,4 m. Verkstadslängan i vilken kopparslageriet var inrymt var inte mindre än 27 m lång och nära 4 meter bred.
Kopparslagaregården på Norra Strömgatan är en fin representant för den gamla småstadskulturen, som man fortfarande finner mycket av i Alingsås. Den intimitet, som skapades med avgränsande plank och uthus mot grannen, framhävdes än mer av den rika grönskan och kullerstensbeläggningen på innergården.
Per Henrik Rosenström
Ur boken Hus och gårdar i Alingsås, 1987
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar