Fridolf Wilhem Nyman (1843-1907) får anses vara Alingsås första krönikör. Han var en originell man, något skygg och sågs ofta promenerande i allén vid Norra Ringgatan. Han har kärleksfullt skildrat sin stads och sin bygds historia, bland annat i skrifterna Det Alingsås som gått och Alingsås omgivningar.
Han var son till garvaren Wilhem Nyman, som från 1832 hade garveri i hörnet av Västra Kyrkogatan och Drottninggatan. Men Fridolf Wilhem följer inte i sin faders fotspår och blir garvare utan ägnar sig helt åt studier. Han tar studenten i Uppsala och läser senare filosofi och estetik, men avlägger inte någon examen. Efter åren i Uppsala återvänder han till hemstaden och tjänstgör som lärare under kortare perioder i Alingsås och på andra håll. Hans stora intresse är emellertid författarskap och han ger ut en rad små skrifter, oftast på egen bekostnad, om Alingsås historia men också smärre böcker med egen lyrik och prosa.
Sjön Gärdsken kallar han den lilla sjön med det klara vattnet och de täcka stränderna. Som den romantiker han är beskriver han sjön i närmast svärmiska ordalag; den blånande lilla sjön i sin ram av lövträd och saftiga gräsmattor är nog förtjänt av sitt rykte att framvisa en av omnejdens mest idylliska scenerier. Han säger också att sjön med sin fina, präktiga sandbotten och gröna stränder inbjuder till de angenämaste bad, och vintertid är sjöns is en omtyckt plats för skridskoåkande ungdom.
Nyman försöker sig också på att förklara eller tyda sjöns namn. Han tror att sjönamnet har fornnordiskt ursprung med betydelsen pigg, trevlig och att den kan ha fått sitt namn av Gerd, guden Frejs maka och den skönaste av alla kvinnor.
Sjöns namn har skrivits på olika sätt vid olika tider. På 1600-talet säger man Gersken och under 1700-talet Siön Jersken eller Giärdsjön. Ortnamnsforskarna hävdar å sin sida att sjönamnet är en bildning på -sk till gärde eller gård. Gärdsken är således helt enkelt sjön, som på tre sidor omges av stora öppna gärden.
Runt sjön Gärdsken låg Stockslycke by på den norra sidan, medan Ängabo och Johannesberg fanns på den östra stranden och Prästeryd på den västra. Stockslycke by låg strax väster om sjöns utlopp i Lillån (Gärdskaström) eller närmare bestämt, där Lärkvägen och Hemvägen möts idag. Byn bestod av tre gårdar, Skattegården, Nordgården och Grågården, jämte ett antal stugor. Byn låg på ömse sidor om bygatan, som gick i öst-västlig rikning. I samband med laga skiftet år 1847 skingrades byn, husen revs eller flyttades till andra marker. I byn bodde fram till 1740-talet den ene av Alingsås församlings båda kommunistrar. Den siste av dem var Jesper Torin, som flyttade till det nya bostället Slävik i Hemsjö, sedan Jonas Alströmer och församlingen gjort ett ägobyte. Några grå stugor låg kvar en tid i byn, såsom Zakrisstuga, Nilsagården och Larsastuga. I Zakrisstuga bodde sockenskomakaren Zakarias Svensson och i Larsastuga fanns Skåninge-Gustaf, en duktig spelman, som gned sin fiol med fart och kläm när det var dans hos familjen Hulthén på Johannesberg.
Av byns gårdar blev Stockslycke Nordgården så småningom Johannesberg, ett namn gården fick av ägaren Johan Hulthén junior (död 1873). Gården bildades på på så sätt att han genom köp och arv erhöll mark av sin far, den gamle strumpvävaren Johan Hulthén senior och sin syster Tilda Hulthén (död 1893). På det ursprungliga Johannesberg kunde tolv nötkreatur och tre höstar födas. Gården utökades senare genom köp av Stockslycke Skattegården, som ägs av garvaren och rådmannen Sven Israel Nyman (död 1874) och genom förvärv av mark, som tillhörde handlaren Henrik Mauritz Bratt (död 1883). Den förre tillhörde Alingsås "garvaradel" och den senare var en en göteborgsk köpman som genom giftemål bosatte sig i Alingsås, levde här många år och med åren blev en förmögen man. Han var för övrigt ledamot i den 1847 nybildade Alingsås Handels-, Fabriks- och Hantverksförening.
Boningshuset på Johanneberg, som låg nedanför Härsberget vid nuvarande Borgmästarevägen, byggdes av Johan Hulthén junior något av de första åren på 1870-talet. Det var ett vackert och trivsamt vitmålat trähus som innehöll en våning plus vindsvåning, frontespis och veranda. På planen framför huset växte fruktträd, bärbuskar, blomsterrabatter och mellan dessa rabatter gick sandade gångar. Allt var omgivet av en ståtlig hagtornshäck. Från verandan på husets västra sida hade man en vidunderlig utsikt över sjön Gärdsken, de öppna ängarna kring Prästeryd och de skogsklädda höjderna i fjärran.
PÅ sjöns norra sida hade alingsåsarna en omtyckt badplats på den mark, som Sven Israel Nyman ägde, men som köptes vid en auktion av ägaren till Johannesberg efter Nymans frånfälle. Där byggdes 1890 ett stort kallbadhus med bassänger för herrar och damer. Givetvis i skilda delar av huset.
Fridolf Wilhem Nyman berättar att han som ung student ofta deltog i de lantliga nöjena på Johannesberg bland annat då det var dans på logen med Skåninge-Gustaf som skicklig spelman.
På 1890-talet förvärvade Edward Wemyss Johanneberg. Han var engelsman, mycket förmögen och titulerades rentier, som innebar att han kunde leva på ränterna av sitt kapital. Tillsammans med hustrun Gertrude och sin dotter Barbara bebodde Edward Wemyss Johannesberg eller Stockslycke gård i många år innan de i 1920-talets början flyttade tillbaka till Skottland. Wemyss och hans hustru förälskade sig så i det lilla Alingsås och dess kulturhistoria att de vid två tillfällen, 1920 och 1926, donerade inte oansenliga summor till Alingsås museum för att föremålssamlingarna skulle kunna utökas.
År 1905 köpte Alingsås Bomullsväfveri ett markområde av Weymuss. Det låg norr om sjön och var på tio hektar. Köpesumman uppgick till knappt 13 000 kronor. Där byggdes väveriet en ny fabriksbyggnad och nya arbetarbostäder kom till 1907 på mark som tillhörde Alingsås Linnefabrik. Fabriksbygget växte fram på just den mark som Sven Israel Nyman tidigare ägt men som Stockslycke Nordgården eller Johannesberg förvärvat någon gång på 1870-talet.
Det vitmålade vackra boningshuset nedanför Härsberget brann ner på Valborgsmässoafton 1913 genom ett blixtnedslag, men byggdes snart upp igen av Wemyss. Det nya huset överensstämde med det gamla i storlek och stil.
År 1938 köpte Alingsås stad hela Stockslycke egndom på 134 hektar mark. I köpet ingick även skogmarkerna väster och öster om sjön Gärdsken. Avsikten med förvärvet var helt enkelt att säkra bostadsmark för framtida behov. Säljare var K W Norberg och köpesumman uppgick till 100 000 kronor, men då ingick inte boningshuset men alla andra byggnader. Så småningom växte stadsdelen Stockslycke fram under 1950-talet.
1959 köpte Älvsborgs landsting Stockslycke gård av dåvarande ägaren, veterinär Hugo Paulsson, som tidigare, år 1947, förvärvat huset. Då var det ganska nedgånget, varför man gjorde en ordentlig renovering innan familjen flyttade in. Landstinget förlade en filial till Fristads folkhögskola i Stockslycke med undervisning i de traditionella folkhögskoleämnena. Undervisningen pågick i 16 år med Sven Bergetun som rektor. År 1975 beslöt landstinget att inställa undervisningen och stänga skolan. Idag har omsorgsförvaltningen verksamhet i det anrika gamla huset.
Alingsås Tidning 19911227
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar