Hüttlingska gården - nu förklarad som byggnadsminne.

Alingsås kan ståta med inte mindre än nio byggnadsminnen i sin innerstad. Det är ovanligt många byggnader för att vara en stadskärna av Alingsås storlek. Men så har vi också en fin och trivsam träbebyggelse, som är värd att uppmärksamma och värd att vårda, så nio byggnadsminnen är egentligen helt i sin ordning. En av dessa nio trähus är den Hüttlingska gården i kvarteret Cederberg vid Plangatan 9. Huset är byggt i vinkel och vänder en fasad mot Plangatan och en annan mot Östra Vattugränd.

Men varför heter gården Hüttlingska gården och vem är Hüttling? Gården har fått sitt namn efter en major Hüttling, som tillhörde Västgöta-Dal regemente och som kom till Alingsås på 1880-talet. Hans hustru var från Schweiz, en vacker kvinna med ett ungdomligt ansikte. Hon talade alltid franska eller engelska med sin man, som märkligt nog alltid svarade på svenska. Hennes syster Mary Gaudard de Vinci vistades långa tider i det Hüttlingska hemmet och dessa båda damer utgjorde ett ovanligt och kontinentalt inslag i 80-talets småstadsliv.

Men Hüttlingska gården existerade långt innan den kom i familjens ägo. När huset uppfördes vet vi ännu ej med säkerhet, men det är troligt att det byggdes omkring sekelskiftet 1800.

På samma plats, där nu Hüttlingska huset ligger, fanns vid mitten av 1700-talet ett av Alingsås manufakturverks klädesväverier. Den brann ner i den våldsamma brand, som gick fram över kvarteret natten till den 27 oktober 1779. Branden ödelade inte bara klädesväveriet i kvarteret Cederberg utan också alla verkstäder i grannskapet. Författaren F W Nyman säger så här om branden i en av sina småskrifter om Alingsås: 1779 träffades Alingsås av den andra stora eldolyckan, varigenom flertalet av fabrikerna blev lågornas rov. Efter denna brand förlorade staden sin betydelse av fabriksort.

I den övriga delen av kvarteret hade Stephan Bennet sin trädgård och sitt bostadshus. Bennet var Jonas Alströmer högra hand och manufakturverkets vicedirektör. Han var engelsman och den främste i den grupp som Jonas Alströmer förde med sig från England 1723.

Ur resterna av det nedbrunna klädesväveriet växte så småningom ett nytt och ståtligt bostadshus fram. I brandförsäkringshandlingar från 1828 får vi en god beskrivning av hur huset såg ut och vad det innehöll. Huset av furutimmer hade två våningar med vind, var 43 alnar långt, 14 alnar brett och 17 alnar högt från kroppåsen räknat. Översätter man alnmåtten till meter får man ett hus på knappt 27 meter, en bredd av dryga 8 meter och en höjd av 10 meter.

Första våningen hade nio inredda rum med två förstugor medan den andra våningen innehöll åtta inredda rum med ett särskilt skänkrum och en förstuga. Det fanns tolv kakelugnar i huset, nio halvfranska dörrar, en bakugn och en köksspis. Två källare fanns också. Taket var täckt med tegel och hade tre skorstenar.

Vilka har bott i detta vackra trähus? Husförhörslängderna lämnar uppgifter om detta. Enligt 1847 års längd fanns häradshövdingen Per Ulrik Stenberg som hyresgäst likson sjötullskontrollören Christian Jannerstål med hustru samt hushållerska, drängar och pigor. Tjugo år senare bor här kammarherre Arvid Virgin med familj jämte hushållerska, en dräng och tre pigor och år 1887 finner vi Carl Gabriel Adelsköld, en yngre bror till Claes Adelsköld på Nolhaga. och hans hustru Terese som boende i huset jämte banmästaren Anton Åberg med familj.

Men huset hyste inte bara boende. Louise Forsell, som bedrev undervisning för flickor i det Forsellerska huset på Västra Ringgatan nära Gasverksbron, behövde större lokaler. Hon flyttade till Hüttlingska gården och stannade där 1882-1885 för att sedan flytta till Drottninggatan (nuvarande Café Ringen).

När det gamla hotellet vid järnvägen revs 1910 och innan det nya stod färdigt 1911, inrymdes hotellrörelsen i den Hüttlingska gården, som Matilda Hüttling då ägde.

Några år senare, eller 1915, beviljade byggnadsnämnden en tillbyggnad av huset utmed Östra Vattugränd och nu i år framstår den vackra träbyggnaden genom ägaren Gunnar Michelsons försorg som ännu vackrare och skönare efter en genomgripande ombyggnad, som ej förgripit sig på den harmoniska exteriören. Det är nämligen den som är byggnadsminnesförklarad av länsstyrelsen. Ombyggnadsarbetet har skett i samråd med kulturhistorisk expertis från länsmuseet och länsstyrelsen i Vänersborg.

Hüttlingska gården framstår som en pärla i raden av fina trähus i Alingsås innerstad.

Per Henrik Rosenström

Alingsås Tidning 19890906