Järtas hus

Den gamla trästaden brukar vi kalla den del av innerstaden, som begränsas av Ringgatorna i norr, söder, öster och väster. Utanför dessa fanns öppna marker med enstaka hus och gårdar. Den nya trästaden var en del av staden, som under 1800-talets senare del växte fram på markerna öster om Östra Ringgatan.

En av de första, som uppförde ett hus åt sig var Fredrik Rutger Järta. Det byggdes 1870 och kom att ligga vid Kungsgatan strax öster om Östra Ringgatan. Huset var ett tvåvånings trähus stort nog åt hans stora konstsamling och bibliotek.

Fredrik Järta valde att bosätta sig i lilla Alingsås 1865. Av okänd anledning avbröt han sin karriär som ämbetsman i Stockholm och levde ett undanskymt liv i Alingsås. Han avled 1882 och när hans testamente öppnades kunde man konstatera att han till Alingsås stad donerat såväl Plantaget som det grönområde som vi idag kallar Järtas park. I donationsbetämmelserna fanns klart angivet att dessa båda grönområden för all framtid skulle vara parker och ej bebyggas.

Järtas hus vid Kungsgatan blev 1894 lokal för flickskolan. Louise Forsell, som var en utomordentlig intelligent och livlig kvinna, hade 1856 öppnat en flickpension i en fastighet nära bron till våra dagars Elverk. Ur denna flickpension växte så småningom "Alingsås elementärskola för flickor" fram. Sina lokaler hade skolan först i Hüttlingska huset på Plangatan och senare i Lindquistska gården på Drottninggatan i kv Hägern för att därefter flytta till Järtas hus med Louise Lindstedt som föreståndarinna. Då hade skolan 48 elever och när skolan upphörde 1905 fanns 66 flickor. Skälet till att skolan upphörde var att den nya samskolan inrättades i nuvarande Gustav Adolfskolan och flickskolans elever flyttade helt enkelt över dit.

Järtas hus har alltsedan dess inrymt bostäder och butiker. I områdesplanen från år 1980 fastslås att huset är kulturhistoriskt värdefullt. Ett litet orosmoln seglade upp på himlen när hela kvarteret såldes till intressenter i Göteborg och planer fanns på stora förändringar av hela kvarteret. Men Järtas hus ligger kvar och vänder sin stiliga träfasad mot den gröna parken.

Per Henrik Rosenström

Ur boken Hus och gårdar i Alingsås, 1987

Gårdar och badhus vid Lillån

Intill Lillån

Söder om detta kvarter ligger kvarteret Kämpen, som gränsar intill Lillån. Här finns ännu i behåll några alingsåsgårdar. Några har försvunnit de allra senaste åren t ex det fina badhuset, som byggdes på 1890-talet. Sparbanken i Alingsås förvärvade badhuset 1909 och ägde det till 1935, då Alingsås stad övertog hus och rörelse.

Granne till detta trevliga badhus var ett vackert gathus och ett mindra gårdshus, där rallaren Per Skog bodde. Han är riksbekant som den rallare, som tog det första spadtaget på arbetena med Västra Stamgatan 1855. En minnesten finns rest vid Lövekulle på den plats, där det minnesrika spadtaget togs.

I kvarterets östra hörn finns ett vacker 1800-talshus, som tillbyggdes västerut 1911, då Emanuel Andersson var ägare till huset. Granne till detta hus är SAGA-biografen, som byggdes 1938 med David Nilsson som byggmästare.

Öster om kv Färgaren ligger kv Väduren som har sin gräns mot Östra Ringgatan. Under manufakturtiden var hörntomten mot Plangatan en ödetomt medan hörnet mot Norra Strömgatan, där Folkets Hus ligger, var bebyggt med den Kockska gården. Här bodde färgmästare P A Kock, som tillhörde kretsen av skickliga hantverkare runt Jonas Alströmer. Längre bort på Norra Strömgatan bodde bl a tullskivaren Erik Lindborg vid sama tid och andra borgare i staden.

Fokkets Hus tillbyggdes 1962 så att huset kom att ligga ända fram till hörnet mot Nygatan och Norra Strömgatan. I november samma år invigdes det av dåvarande ordförande i Folket Hus-föreningarnas riksförbund Arne Elmgren.

Repslagaren

Grannkvarteret till Väduren heter Repslagaren, som går ända fram till Lendahlsgatan. Namnet har kvarteret fått efter det repslageri, som var beläget i dess närhet. Men kvarteret domineras helt av Lendahlsskolan eller Centralskolan, som är det gamla namnet.

Redan under manufakturtiden fanns ett stort intresse för skolundervisning. Jonas Alströmer var en invrig förespråkare för skolan och inrättade också under sin tid och hade också planer på en yrkesskola för att undervisa och utbilda arbetskraft till sitt manufakturverk.

Den första folkskolan tillkom i landsförsmalingen med prosten Lars Petter Afzelius som ivrig förkämpe. Året var 1817 och en kort tid därefter förenades stadsförsamlingen med landsförsamlingen om en gemensam folkskola. Några decennier senare beslöt staden att bygga en egen folkskola där nu Lendahlsskolan finns. Året var 1868 och som lärare anställdes Eric Ericsson, organist och folkskollärare. Tillströmningen av barn gjorde att de lokaler som man förfogade över inte var tillräckliga. År 1862 gjordes en tillbyggnad och 1909 byggdes den nuvarande Lendahlsskolan efter ritningar av arkitekten Oscar Gerle i Göteborg. Storstrejken 1909 fördröjde bygget något men i augusti 1909 kunde det nya ståtliga skolhuset invigas till sitt ändamål.

Minnen

Många är de alingsåsbor, som har ljuva och kanske mindre ljuva minnen från sin skoltid i Centralskolan, där lärare av skilda kynnen höll både ordning och oordning bland eleverna.

Området utanför Östra Ringgatan brukar vi idag kalla den nya trästaden för att skilja den från den gamla stadskärnan. Kvarteren här byggdes omkring 1900-talets början och här finns många trähus, som är goda exempel på den tidens smak.

Per Henrik Rosenström

Alingsås Tidning 19791026